Hur lyckas svenska företagsledare i Asien?
Författare: Cheryl Cordeiro Nilsson, allmän språkvetenskap
– Disputation 9 maj 2009
På lördagen den 9 maj går Cheryl Marie Cordeiro Nilsson upp för att offentligt försvara sin doktorsavhandling i allmän språkvetenskap, vid Göteborgs Universitet. Avhandlingens titel är: Svenskt Företagsledarskap i Singapore: en diskursanalys.
Avhandlingen använder en språklig analys för att studera svenskt chefskap i Singapore och är den första i sitt slag. Att både metoden och de aktuella resultaten är kommersiellt tillämpbara borde inte göra denna avhandling mindre intressant.
– Det jag sökte efter var egentligen ett framgångsrecept för hur svenska företagsledare i Asien bar sig åt för att lyckas. På så sätt var min studie ett misslyckande eftersom framgångsreceptet snarare visade sig vara en kombination mellan hur Singapore som nation tar hand om sina ambitiösa invandrare och hur de svenska cheferna, går tillväga för att utföra sitt arbete.
En del av förklaringen ligger i Singapores historia som är huvudsakligen brittisk-kolonial och som började så sent som 1819 när nationen grundades som en frihamn. Invandringen var intensiv från dag ett och eftersom Singapore praktiskt taget saknar naturtillgångar var det bara hjärna och handlingskraft som räknades. Singapore har inte ens tillräckligt med eget dricksvatten än idag, utan importerar ungefär hälften från Malaysia.
Ser vi då på dagens Singapore finns där t ex flera hundra svenskägda och svensk-ledda företag och dotterbolag som framgångsrikt drivs av svenska toppchefer.
För mig var det intressant att fundera på hur Singapore lyckas dra till sig bra chefer och stora företag från hela jorden, och få allt att fungera utan några märkbara sociala samhälleliga slitningar. Nationalekonomiskt sett har Singapore också gått upp till det femte rikaste landet i världen räknat i köpkraft per capita, på bara några decennier. Det var detta som jag beslutade mig för att studera.
Att det blev just svenska chefers roll i Singapore är väl lite mer en tillfällighet och att jag råkade lära känna en av grundarna av projekt Ostindiefararen Götheborg som påpekade just Skandinaviens brist på kolonial historia i Asien. Sverige har aldrig försökt härska över någon del av Asien med militära maktmedel utan det har alltid varit handel, vetenskap och forskningsutbyte som gällt.
Jag tänkte att om man lyckades finna ut beståndsdelarna i detta framgångsrecept så borde det vara värdefullt och intressant för ganska många, både företag och nationer.
Det är i sådana här väldigt vida frågeställningar som en språkbaserad studie är värdefull eftersom jag får tillgång till en väldigt omfattande samlad erfarenhet.
Min studie påbörjades år 2004 med 33 personliga intervjuer av svenska och kinesiska ledare på svenska eller svensk-ledda företag i Singapore. Det blev 49 timmar intervjuer på vardera omkring 1.5 timmar vardera. De renskrivna intervjuerna omfattade allt som allt 260,178 ord.
Alla utsagor sorterades manuellt. När jag var klar hade jag hittat 252 olika ämnen, som gick att hänföra till sex olika huvudgrupper som liksom inringade varandra. De var individ och utanför denna familj, organisation, samhälle, nationalitet och miljö. Därefter började jag titta på vad man hade talat mest om, och redan nu började jag kunna se ett mönster.
Den överlägset största gruppen var organisation, alltså de företag som man arbetade inom. Inom denna grupp var det hierarki, och integration/assimilering som var de absolut största frågorna, och det var också på detta som jag beslutade att fokusera min studie.
Jag nämner det här, inte för att beskriva bara vad jag studerat, utan hur ofantligt mycket som finns kvar att studera bara i mitt material. Jag tror dock att vi på detta sätt gick rakt på vad jag var intresserad av och att vi på så sätt hittade kärnpunkten i vad jag tror både den Singaporianska nationen och de svenska företagsledarna där, gör rätt.
Rent översiktligt kan man säga att man närmar sig varandra i en process som är både snabb och målmedveten. Svenska ledare som kommer till Singapore bosätter sig ofta så nära sina landsmän som möjligt. Om du vill, kan man säga att man segregerar sig själva. Det här känner vi som bor i Singapore till väl och det gäller alla som kommer dit och arbetar, inte bara svenskar. Skälen och tidsrymden varierar. Det är bra att ha grannar att fråga om saker och ting, som kan komma med råd och som förstår vilka problem som kan uppstå. Det har alltid varit så. Det är därför vi har hela områden som heter Chinatown, Little India, Arab Street, Malay Village, Bugis Village och Holland Village osv. beroende på folkslag.
Nästa steg är en integration på så sätt att de svenska ledarna skapar sig själva en liten plattform där de fungerar i samhället och inom sina företag och organisationer. Det är till och med så att de kan ha sänts till sin utlandsplacering just för att ta med sig sina värderingar och know-how och implementera dem på sina arbetsplatser.
Det är denna process som både de svenska och de Singapore-kinesiska ledarna diskuterade mest av allt. Det är under denna period av integrering man prövar sina idéer mot varandra, och den vanligaste frågan är sådant som rör hierarki. Där är det Singapore-kinesiska synsättet helt olika det svenska. Här hade jag väntat mig att det skulle ha uppstått någon slags blandstil, en korsbefruktad asiatisk-svensk ledarstilskorsning, men där hade jag fel. Det man istället gör är att man har en slags daglig dragkamp där man helt enkelt provar vad som fungerar, och här sade mina Singapore-kinesiska respondenter till exempel att "svenskarna kunde vara hemskt envisa".
Exemplen på kulturella skillnader är ibland en ganska rolig läsning som handlar om allt från val av bilar till hur man inreder sina kontor, tar emot kunder, och hur man visar sina statussymboler. Men det kan också handla om allvarliga frågor som hur man hanterar dåliga nyheter och frågor om trygghet för sig själva och sina familjer.
Vad som händer först på ganska lång sikt, är assimilering. Alltså att det främmande så småningom smälter in och blir en del i den lokala helheten. Detta är en ömsesidig diakron process som ligger utanför min studie, men resultatet finns där som till exempel kristendom, majstång, kåldolmar, pizza och hamburgare i Sverige. Det är inte många som funderar på varifrån detta egentligen kommit ifrån, det bara finns.
Jag tror att min utredning kan sammanfattas i att man i Singapore är medveten om att detta med att flytta in i ett nytt land, integreras, lära känna kulturen och så småningom assimileras, är en process som tar tid. Att vårda denna process som man vårdar en planta, är vad som skapar välstånd.
Sammanfattningsvis visade det sig att den framgångsmodell jag inledningsvis var intresserad av att finna, visade sig vara en kombination av hur man i Singapore lärt sig att ta vara på sina ambitiösa invandrare och gästarbetare, samt hur de svenska cheferna med sin samrådssökande ledarstil utförde sitt arbete i sin nya miljö.
Cheryl Marie Cordeiro-Nilsson
Den som är extra intresserad är välkommen på den offentliga disputationen som hålls Lördag den 9 Maj, 2009, kl. 10:00, Gamla Hovrätten Sal T302, Olof Wijksgatan 6, Göteborg.
Inbjudan och mer information finns på Cheryl's blogg: http://www.cmariec.com/blog/?p=1477
och hemsida: http://www.cmariec.com/
Handledare för denna utredning har varit
Professor Sally Boyd
Dean of Faculty of Humanities, University of Gothenburg, Sweden
Professor Joseph A. Foley
Graduate School of English, Assumption University, Thailand
Rörande svensk ledarstil har konsulterats
Professor Sten Jönsson,
School of Business, Economics and Law of the University of Gothenburg
Avhandlingen har tagit sex år att skriva och för att kunna skriva den har Cheryl bland annat varit tvungen att lära sig Svenska.
|